Archive for juli, 2011

saken är den…

att jag mycket snart har jobbat min sista dag som anställd i kommunen. Ibörjan av juli månad skickade jag in en ansökan om jobb på en VC i stan. Samma VC som jag gjorde min sista praktik på i utbildningen. Hörde inte nått och tänkte stilla att det var kört. Men nu i torsdags så ringde en av sköterskorna där och frågade om jag kunde komma på intervju redan dagen efter. Så ont i magen jag hade efter det samtalet, men samtidigt det är ju inte första intervjun som jag blir kallad till men sen blir bort plockad från.

Fredag, jobbar på för att kunna smita från jobbet för att gå på intervjun. Kommer i tid och hinner ta en kaffe med den sköterskan som ringde dagen innan. Sen kommer läkaren tillika chefen på stället. Vi går iväg och pratar och en av de första sakerna han frågar är: Katarian vill du komma och jobba här hos oss? OMG vad svarar man? klart jag vill om ni vill ha mig. Det visar sig efter några minuters samtal att jag redan är ANSTÄLLD. Det var bara formalia att träffas, papper ska skrivas nästa vecka och jag måste ha besked om fortsatt tjänstledighet från jobbet. Jag vill inte säga upp mig eftersom det är 6mån provanställning på VC. Den 5/12 måste de ge mig besked om min provanställning kommer att gå över på en fast eller löpa ut om jag nu kan börja som planerat den 5 september. Det blir en liten löneökning knappt 400kr men det är faktiskt inte det viktigaste. Nu står jag inför en ny del av mitt liv. Jag ska få görde det som jag så länge hoppats på och nu är jag rädd. Tänk om jag inte fixar det. Kommer jag att trivas? Vad säger jag till mina kollegor?

No Comments »

jag funderar på

vilka förutfattade meningar man har om människor. På jobbet skulle jag åka ut till en i det fina området bara för att lämna en sak. Inget konstigt med detta men vilka förutfattade tankar jag hade när jag stannade utanför huset. Det var inget extremt hus på något vis utan det var ganska enkelt. Men på uppfarten stog två bilar som sa något helt annat. Väl inne i huset möts jag av ja just det, det jag möttes av i person väg passade inte alls in i omgivningen. Men det är väl så, allt är inte som det verkar på utsidan.

Små bilar är något annat som jag funderar på, om man glömmer spänna upp bältet så följer ju bilen med om man går. Jobbet har stora och små bilar. de små är verkligen små man får nästan kalustrofobi i dem. Sen är de i ganska raddigt skick, alltid något som är trasigt och bilarna är buckliga och skitiga.

No Comments »

Jag funderar på

Helvete vad det finns idioter här i världen, en kille lika gammal som mig tillverkar en bomb och smäller av den i Oslo. Mitt i regeringskvarteret kanske som en protest mot regeringen vad vet jag. Men sedan kommer det mest sjuka av allt… Den jäveln åker ut till en ön klädd som polis. Där är det envj partipolitisk konferens och börjar avrätta folk, unga människor som är på läger.
Man måste få protestera mot det man tycker är fel men en normal människa tar inte till sådana handlingar. Vi protesterar oftast i det tysta.

MEN det är nu som det jag funderar på kommer in. Att visa respekt för en död människa är för mig självklart. Men när går respekten till överkant? Kan den göra det? Ja jag tror att den kan det, vad är det som gör att vi i detta landet sörjer människor som vi inte ens vetat existerat i vårt grannland? Vi får dagligen rapporter om att barn svälter och dör i Afrika men inte utlyser vi en tyst minut för dem varje dag. Inte sätter mina vänner nya fb profilbilder med det landets flagga på. Varför är det så? Vad är det som skiljer Norden från Afrika?
Mina tankar går till alla drabbade och deras nära och kära vilket land de än befinner sig i. Samma är det med folket i Afrika, jag tänker på dem, känner sorg inför deras plågor och förluster.
Nu till en annan fundering, om jag tänder ett ljus för de döda/drabbade oavsett land kan de se det? Vem märker mitt ljus? Hur vet jag att de döda hedras av mitt ljus? Vem tar till sig av manifestationer mot våldet? Skulle det kunna få någon att tänka om? Vad betyder det att en massa människor samlas på en plats och tycker samma sak? Vad säger det om de som inte deltar? Är de för våld? Eller kan man vara emot våldet men tycka att det inte gör en skillnad om man är det hemma eller på torget?

Misstolka mig inte och tro att jag tycker att det är fel på något vis men jag undrar bara vilket inflytande det kan ha. Kan jag hedra dessa människor oavsett vart de finns i världen, bara genom tanken? Är det lika mycket värt?

No Comments »

stå ej och gråt vid min grav

Stå ej och gråt vid min grav.
Jag sover ej. Jag gav mig av.
Jag är tusen vindar över sjön.
Jag är silverglittret i snön
Jag är solsken över mogen säd.
Jag är stilla regn i höstens träd.
När du vaknar i morgonens vila
är jag tysta fåglar som ila
i cirklande flykt över vatten.
Jag är milda stjärnor om natten.
Stå inte vid min grav och gråt.
Stå ej och sörj vid min grav.
Jag är ej död. Jag gav mig av. 

2 Comments »

Ångest

Gud va jobbigt det kan vara ibland….

20110721-044059.jpg

Men som vanligt så fixar jag det. Jag får en fruktansvärd ångest när bensinlampan i bilen börjar lysa. Det enda jag kan tänka på är om jag ska hinna tanka eller ej. Under mina 8 år som bilägare har jag bara hostat min fram till macken en gång men det räckte för att jag ska uppleva denna ångest varje gång lampan lyser. Knäppt?? Jajjemen absolut!!

Sitter i arena hallen och får info om Tall Ship Race som ska hållas den 5-8augusti. Har anmält mig som volontär och har blivit ut plockad till säkerhetsgruppen?! Vad det nu kan innebära. Kan bli spännande, om inte annat så en erfarenhet rikare…

No Comments »

WP Login