Archive for mars, 2014

Gamla synder

Ja det är vad jag lever med varje dag just nu. Varje dag blir jag anklagad för att ha ihop det med den ena eller den andra. Största hoten är tydligen en gammal kompis som bor 50mil här ifrån. Samt en av mina kollegor.

JAG ORKAR INTE HA DET SÅ HÄR VARJE DAG. I vilket normalt äktenskap misstror man den andre hela tiden? Jag är så trött på att ha det så här. Trött på att vara kontrollerad. Varför ska det vara ok att gå igenom min telefon bara för att. När jag frågar får jag bara: vadå spelar det någon roll, har du något att dölja?
Om jag har något att dölja? Jag kan inte ens gå på toa utan att du ska veta om det.

Denna gången eskalerade allt för att jag bad om lov ( !? ) att träffa en kompis hemifrån på en fika. Det var kört, jag borde ha förstått det men dum som jag var bad jag om lov.

Jag känner mig instängd, att behöva be om lov för att göra något känns så fel. Det känns som att bo hemma och vara 14år. Jag vill inte göra saker själv eller utan min familj men jag vill inte behöva be om tillåtelse för att göra något heller. Ett äktenskap ska vara byggt på tillit inte misstro.

Allt känns fel, jag känner mig bara ledsen och arg. Vi når inte varandra just nu.

No Comments »

Vila i frid kära du

För 18år sedan träffades vi. Vi var båda ganska nya där vi var. Du hade träffat min svärfar och jag hade träffat hans son. Visst ni hade väl träffats ca 2år tidigare men nu ska vi inte vara petiga.

Det finns så många minnen där du spelar en central roll.
Minns och ler, alla kvällar på pizzerian, vi delade ofta på en flaska vin eller två! Trots att jag inte var tillräckligt gammal ;)
Vi har varit i Stockholm, på San Torini, Halmstad, Bollnäs, Söderhamn och många andra ställen.
Vi har kämpat oss igenom begravningar, födslar, sjukdom. Nu står vi här för den sista sjukdomen kunde vi inte fixa. Cancern tog dig, efter nästan 2års kamp fick du somna in i tryggheten av din familj. Klockan 02.00 den 4 februari tog du ditt sista andetag i denna värld. Nu har du fått din vila, din kamp är slut.
Tyvärr hade jag inte möjligheten att sluta upp vid din sida vid ditt sista andetag. Så jag önskar att jag kunnat vara där.

Visste du hur älskad du var? Jag hoppas verkligen att du visste det. Vilken viktig person du var för vår familj. Du var länken som höll allt samman. Barnen avgudade dig! Vi vuxna oxå, visst kunde det huggas och gnabbas med det är livet.

Igår den 28 februari kl 12.00 samlades vi alla i rengsjökyrka för ett sista farväl.

20140301-205141.jpg

20140301-205223.jpg

20140301-205247.jpg

20140301-205257.jpg

20140301-205309.jpg

Tack Kristina för 18år fyllda av omtanke, familjeliv, skratt, gråt, gräl, blommor, fester och galenskap.

No Comments »

WP Login