Gamla synder

Ja det är vad jag lever med varje dag just nu. Varje dag blir jag anklagad för att ha ihop det med den ena eller den andra. Största hoten är tydligen en gammal kompis som bor 50mil här ifrån. Samt en av mina kollegor.

JAG ORKAR INTE HA DET SÅ HÄR VARJE DAG. I vilket normalt äktenskap misstror man den andre hela tiden? Jag är så trött på att ha det så här. Trött på att vara kontrollerad. Varför ska det vara ok att gå igenom min telefon bara för att. När jag frågar får jag bara: vadå spelar det någon roll, har du något att dölja?
Om jag har något att dölja? Jag kan inte ens gå på toa utan att du ska veta om det.

Denna gången eskalerade allt för att jag bad om lov ( !? ) att träffa en kompis hemifrån på en fika. Det var kört, jag borde ha förstått det men dum som jag var bad jag om lov.

Jag känner mig instängd, att behöva be om lov för att göra något känns så fel. Det känns som att bo hemma och vara 14år. Jag vill inte göra saker själv eller utan min familj men jag vill inte behöva be om tillåtelse för att göra något heller. Ett äktenskap ska vara byggt på tillit inte misstro.

Allt känns fel, jag känner mig bara ledsen och arg. Vi når inte varandra just nu.

Leave a Reply


WP Login